Jag satt på jobbet på sensommaren förra året. Att jobba natt innebär att det inte alltid finns så mycket att göra, därför fördrivs en del tid med att klicka sig runt på den stora webben.
Jag hittade då Magdas blogg, och fastnade. När jag gick hem längtade jag efter att få gå tillbaka till jobbet så att jag skulle kunna fortsätta läsa denna blogg. Hennes sätt att skriva får iaf mig att fastna och jag har sedan dess slaviskt läst varenda inlägg.
Det är hennes blogg jag går till och läser när jag har dålig motivation. Om denna människa kan träna sig så mycket och alltid pressa sig själv till gränsen. Då kan väl jag åtminstone pallra mig iväg till gymmet och köra ett pass även fast jag är trött.
Efter att ha skummat igenom några av hennes inlägg höjs min motivation betydligt och jag säger åt mig själv att inte klaga. Det är jag själv som vill träna för att bygga muskler. Det är ju jag själv som dietar för att tävla. Det är jag själv som gör dessa val, och varför klaga när det är jag själv som har satt upp målen. Då måste jag själv göra allt för att nå dem.
Gillade speciellt det här inlägget från henne. Jag tror alla som läser det får sig en tankeställare.
Tack Magda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar