Falun kommer alltid att vara hemma för mig...

Har spenderat veckan i Falun hos mamma och pappa, men idag har jag påbörjat resan söderut. Ska hälsa på Farmor i helgen och nu väntar vi på att maten ska bli klar.
Veckan har varit ganska lugn. Mamma och Pappa har jobbat och jag har tränat. Springturer i skogen (putsade rekordet på min gamla runda från 41 till 36 min) har varvats med gympass. Har haft sån träningsvärk i benen att jag vaknat på nätterna när jag vänt mig om! Och jag har kört ett hårt pass i favorit-benpressen. Ibland är det skönt med omväxling i träningen. Det enda som har saknats är sällskapet på träningen.
Jag har även varit en del hos Mormor och bara tagit det lugnt.

Det är först när man kommer hem som man inser hur mycket man saknar sin hemstad. I alla fall gör jag det! En hel sommar med jobb i Karlskrona har gjort att jag inte varit hem på länge.
Innan jag åkte kändes tre hela dagar som en evighet att vara hemma. Men idag när det var dags att åka kände jag hur jag drog ut på allt jag skulle göra mer och mer. Jag ville verkligen inte åka! Jag vet att det kommer kännas bättre när jag kommit hem och in i alla rutiner igen. Men idag kändes det inte bra och jag fällde några tårar när jag rullade ut ur Falun. Jag trivs väldigt bra i Karlskrona. Jag har lärt känna många nya vänner och det kommer nog bli lika jobbigt att flytta tillbaka till Falun när det är dags för det. Men  jag kommer nog alltid se Falun som mitt hem vart jag än bor!

Nu är maten klar, kyckling med rödbetor och fetaost. Mums!